Page 2 of 8

Kreativ språkutveckling

I måndags hade alla pedagoger i Mölndal en gemensam utvecklingsdag, Mera möjligheter – Mölndalspedagoger delar 2014. Under förmiddagen höll två kollegor och jag  i en workshop som hette “Kreativ språkutveckling med hjälp av Keynote och iMovie”.  Nyfiken? Kollegan Johanna har sammanfattat workshopen på sin blogg. Klicka här för att läsa mer!

IKT-spaning

En av uppgifterna i  Mentorsutbildningen är att varje deltagare ska undersöker sin egen arbetsplats utifrån användningen av digitala verktyg i verksamheten. Vi ska samla/”spana” hur jag och mina kollegor förhåller oss till användningen av digitala verktyg i det pedagogiska arbetete med fokus på de grundläggande frågorna: Vad, hur och varför. Undersökningen ska dokumenteras på valfritt sätt. Vid det kommande webbinariet ska de insamlade undersökningarna redovisas muntligt av varje deltagare. Det går bra att använda sig av presentationsprogram eller annat stöd som känns användbart. Varje deltagare disponerar max 5 minuter. De samlade erfarenheterna ska sedan ligga till grund för fortsatt arbete i studiegrupperna som diskussionsunderlag för att hitta gemensamma nämnare inom användningen av IKT i förskola/skola inom respektive arbetsplats/komun. Varje studiegrupp ansvarar för en Wikisida där gruppens tankar och reflektioner samlas i form av text, bild, film och länkar till användbara resurser och referenser.

 

inför webbinariet tisdag 21/10

Tankar/ synpunkter att reflektera över inför webbinariet tisdag 21/10:

Hur kan ni hjälpa adepten att få möjlighet att pröva alla delar?

Genom att tillsammans lägga upp en plan för vad adepten ska koncentrera sig på och till när det ska vara gjort samt att vi lägger upp en struktur för hur och när samtalen ska genomföras, följas upp och dokumenteras. Då kan man t.ex ta hjälp av och få stöd  ifrån Skolverkets kompetensprofil så att man kan utmana adepten i skarpa lägen.

 

Vilka erfarenheter/ kunskaper kan du bidra med?

15 års arbete som grundskolelärare i skolan, två egna barn, fotbollsledare, pedagogisk dokumentation med IKT, utvecklingsarbete i matte och läs- och skriv, miljöutbildning, kollegialt lärande,bedömning för lärande och genomgången kurs i coachande förhållningssätt. Genom denna livserfarenhet kan jag lyssna aktivt och ställa öppna frågor till adepten som kanske kan få adepten (och mig)  att se situationen/problemet ur en annan synvinkel och utmana våra tankar.

 

Vilka är dina egna förväntningar?

Jag har förväntningar på att samtalen ska leda till en ömsesidigt  lärande där inte bara, förhoppningsvis, adepten utan även jag får en personlig utveckling i samtalen genom dennes frågor, problem och synsätt.

 

Hur kan du se till att tid skapas som behövs för att ta vara på kontakten med adepten?

Jag kan se till att samtalen blir regelbundet återkommande och inplanerade i förväg samt se till att det finns en bra struktur för samtalet där det ges tid för genomförande, uppföljning och dokumentation.

 

Kan du vara långsiktigt engagerad?

Ja, under en period. Men jag tänker att meningen med uppdraget är nog att få adepten att stå på egna ben efter ett tag.

 

Vilka hinder/ dilemman kan ni se i detta uppdrag?

Ett hinder skulle kunna vara tiden. Det känns mycket viktigt att skolledaren ser till att det avsätts ordentligt med tid för samtal, uppföljning och dokumentation och förhoppningsvis ser det som en bra investering i sin personal. Ett annat dilemma skulle kunna vara att vi inte har personkemi och då hoppas jag att det känns okej att tala om det och att någon annan tar över. Ett tredje dilemma som skulle kunna hända är om det sker något med min egen klass som gör att jag inte kan engagera mig lika mycket som jag tänkt mig.

Professionell vägledning och samtalsfärdigheter

”Det som skapar mötet mellan två eller flera människor som samtalar med varandra låter sig inte så lätt formuleras i ord. Det är det vidunderliga som innebär att se och bli sedd.”

sid 35, Hägg, K. & Kuoppa, S. (2007)

IMG_9130

Just nu läser jag två böcker om som fokuserar på samtalsledarrollen och där framgår en hel del olika faktorer som påverkar samtalen. Jag ska fokusera på att försöka förstå hur de olika samtalsmodellerna är konstruerade och vad som ingår i samtalsledarrollen samt beskriv vilka olika ingredienser som framstår som viktiga för att ett samtal ska kunna fungera.

Hägg, K. & Kuoppa, S. (2007) beskriver i sin bok en modell med tre faser som de tycker är lämplig att använda i professionella samtal. I fas ett ska samtalsledaren klargöra situationen ur klientens perspektiv och här är det viktigt att tänka på att skapa en respektfull och personlig kontakt, ange ramarna för samtalet och ge stöd för klienten att berätta.

Samtalsledaren ger samtalet struktur (ramar) och skapar ett förtroendefullt klimat genom att bl.a. hälsa och möta klienten på ett sådant sätt att hen känner sig välkommen och sedan talar om vad hen tror att sig kunna och inte kunna hjälpa till med. Samtalsledare ska uppge en tidsram för samtalet så att det blir möjligt för klienten att disponera sin tid och när samtalstiden lider mot sitt slut kan hen påminna om att den överenskomna snart är är slut och att det är dags att sammanfatta, kommentera och utvärdera samtalet. I detta skede är det viktigt att samtalsledaren ställer öppna frågor och redo för att ta emot såväl positiva som negativa reaktioner utan att försvara sig.

För att samtalsledaren ska kunna klargöra situationen ur klientens perspektiv behöver hen använda sig av en kombination av olika färdigheter så att klienten så långt det är möjligt att ge sin version av det hen vill ha fram. Dessa färdigheter är enligt Hägg, K. & Kuoppa, S. (2007) att kunna lyssna, omformulera, sammanfatta, respektera och härbärgera den andres version, ställa frågor, vara tydlig och specifik och att kunna inleda och avsluta samtal. Här är det viktigt att samtalsledaren har mycket god självkännedom och tänker på sin ögonkontakt, kroppshållning, icke-verbalt stöd och hur hen använder sig av taltempo, röstläge och paus.

För att visa att hen lyssnar och försöker förstå så kan samtalsledaren omformulera och sammanfattnings faktainnehåll och känslor för att på det sättet ge tillbaka innehållet i en annan språkdräkt till klienten. Då får klienten möjlighet att lyssna, ta ställning, bekräfta eller revidera sin egen framställning och också få en struktur på sin situation.

Hägg, K. & Kuoppa, S. (2007) beskriver på sid 69 att det är viktigt att samtalsledaren väljer frågor som för samtalet framåt och det kan man göra genom öppna frågor. Frågor där den som frågar inte vet svaret och den som besvarar frågan själv väljer det svar hen vill ge.

I modellens fas två anser Hägg, K. & Kuoppa, S. (2007)  att samtalsledaren ska försöka att  vidga perspektiv samt sätta upp mål genom att tillsammans med klienten inventera möjligheter, undersöka konsekvenser och synliggöra och granska hinder och begränsningar så att klienten kan hitta ett realistiskt och genomförbart mål att genomföra i fas tre. Under denna fas ska samtalsledaren tänka på att vara lyhörd för var i processen klienten befinner sig och anpassa tempot efter det. Det finns några olika arbetssätt som samtalsledaren kan använda sig av för att hjälpa klienten att fatta beslut, göra val, acceptera begränsningar, se möjligheter och sätta upp realistiska mål och de är att samtalsledaren kan tillföra egna iakttagelser eller reflektioner, gör kvalificerade gissningar på basis av det klienter berättat och använder sedan dessa för att verbalisera, konfrontera eller utmana i syfte att pröva om det kan ge klienten en ny infallsvinkel på problemet.

I sista fasen görs en handlingsplan och samtalsledaren ger stöd för genomförandet samt utvärderar tillsammans med klienten.

I boken Samtalsfärdigheter  av Rautalinko, E. (2007) ger författaren förslag på hur man som samtalsledare kan tänka på vid olika sorters samtal t.ex hur man kan bemöta kritik, ge svåra besked eller medla mellan parter. Han liksom Hägg, K. & Kuoppa, S. (2007) menar att det viktigt att kunna lyssna aktivt.  Det består enligt honom i att vara uppmärksam och utforskande och att ge återkoppling till den man lyssnar på. Återkopplingen kan ges i dels spegling och dels genom att ställa öppna frågor. I speglingen återberättar den som lyssnat med egna ord vad medparten har sagt och medparten ser då sitt budskap reflekteras i lyssnarens ord. Speglingen innebär både spegling av fakta och känslor.

Litteraturreferenser: 

Hägg, K. & Kuoppa, S. (2007). Professionell vägledning – med samtal som redskap.

Rautalinko, E. (2007). Samtalsfärdigheter-stöd, vägledning och ledarskap.

Lust att lära!

Mentorsutbildningen på Högskolan i Borås har startat och varje deltagare ska starta ett reflektionsdokument kring mentorsfrågor. Dokumentet ska vara tillgängligt för de andra deltagarna och kommer att leda fram till en examination i slutet av kursen. Jag har valt att använda min nuvarande blogg som reflektionsdokument och med hjälp av dokumentet är det tänkt att jag ska kunna definiera min mentorsfilosofi och ta ställning till de olika frågeställningar som tas upp i kursen.

I samband med Bokmässan 2014 hölls konferensen ”Samtida skolchefer”, som tog avstamp ur den samtid vi lever i, och där berättade bl.a. Rachel Thörnell som är utvecklingschef i Alingsås om deras arbete och vägar till att få en lärande organisation och hur man kan skapa en lärandemiljö med bästa möjliga förutsättningar för att få elever och personal att växa och utvecklas genom möten och samtal. Hon betonar att den goda lärandeorganisationen inte uppstår av sig själv utan den måste struktureras och kompetens tillföras för att få till det goda lärandet.

Med Rachels berättelse i tankarna och med de positiva erfarenheter jag har med mig från Glasbergsskolans långsiktiga satsning på coachande förhållningssätt så tänker jag att den här mentorsutbildningen är onödig. Den litteratur och det arbete som ingår i den här mentorsutbildningen borde istället vara något som sker systematiskt ute i alla skolor i form av kollegiala samtal blandat med vetenskap och beprövade erfarenheter. Skolledarna borde organisera så att detta sker i alla organisationer för att stärka och utveckla dialogen mellan pedagoger och barn/elever så att lusten att lära ökar. Jag tycker också att det borde vara en självklarhet att skolans personal och ledning arbetade utifrån ett styrkebaserat perspektiv där vi genom samtal utforskar och uppskattar barns, elevers, föräldrars, kollegors och ledningens intentioner, förhoppningar och drömmar.

Instagram

Trots att jag älskar att ta kort och foto så har jag, konstigt nog, inte fastnat för Instagram förrän nu. Blev inspirerad på Bokmässans Teach Meet av en lärare från Borås som berättade hur hon använder sig av bl.a. Instagram i sin klass. Nu idag har jag fått en snabblektion i Instagram av några elever och är igång som @frokenHelen. Jättekul!

Andra spännande saker som delgavs under Teach Meet på Bokmässan var bl.a Kahoot, Min flippade slöjdsal, #nätkärlek och appen Explain Everything.  Nyfiken? Gå in på filmen här nere och klicka dig framåt!

 

Lärare lyfter läsning

IMG_8909

Bokmässan, fredag 26 sep kl. 10:00 – 10:45

God läsförståelse är vägen till lärande i skolans alla ämnen. Det är också vägen till framgång i studie- och yrkeslivet och en viktig faktor för att kunna vara delaktig i det demokratiska samhällslivet. Ett av skolans kärnuppdrag är att utveckla elevernas läsförståelse. Med sjunkande resultat i läsförståelse är utmaningarna många men vilka är möjligheterna? Tillsammans med forskare och praktiker resonerar Skolverket om detta med utgångspunkt i Läslyftet som startar 2015. Läslyftet har fokus på fortbildning av lärare i läs- och skrivutveckling bland annat genom kollegialt lärande. Medverkande: Gunilla Molloy, docent i svenska med didaktisk inriktning, Barbro Westlund, lektor i läs- och skrivutveckling vid Stockholms universitet, Marianne Magnusson, lärare Stenstorpsskolan i Halmstad, och Eva Dahl, lärare Ekenässkolan, Stenungsund.

ur bokmässans program

Samtalsledare: Erica Jonvallen, undervisningsråd på Skolverket och projektledare för Läslyftet.

Medverkande:
Gunilla Molloy, Barbro Westlund, Marianne Magnusson, Eva Dahl, Erica Jonvallen
Arrangör:
Skolverket

 

Erica Jonvallen, projektledare på Skolverket, inleder panelsamtalet med att berätta om Skolverkets kommande Läs- och skrivlyft som startar 2015. Sedan presenterar hon panelen och hon uttrycker att det känns bra att samtalet vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Satsningens målgrupp är lärare i grundskolan och bygger på kollegialt lärande, liknande mattelyftet

Huvudmannen kommer kunna anmäla skolor/arbetslag inför starten. Just nu arbetar Skolverket mycket för att ta fram stöd riktat till huvudmannen.

Innan Erica Jonvall lämnar över ordet till panelen gör hon en kort sammanfattning över dagsläget i samhället där forskning har visat att läraren är den enskilt största faktorn för att eleverna ska lyckas. Hon säger vidare att kollegialt lärande är ett modeord just nu men ack så viktigt. Generellt behöver lärare arbeta tillsammans för att stärka och utveckla sin profession samt fortlöpande och systematiskt ta del av forskning och samtala om skolans undervisning. Arbetet med läs och skriv är en fråga för alla lärare i hela skolan. Det är nödvändigt att alla lärare har kunskaper om sitt ämnes språk och kan förmedla det till eleverna.

 

Gunilla Malloy berättar om sina erfarenheter från kollegialt lärande. Hon har upplevt studiedagar under 30 år, studiedagar som sällan varit ämneskopplade, som aldrig följdes upp, typ alkohol, mobbning  m.m. När hon började åka runt och föreläsa i Sverige ville hon använda en modell med återkommande seminarium där lärare läser texter och samtalar. Men länge fanns det inget intresse för detta, det var för dyrt. Men 2009 nappade Halmstad och hon träffade Marianne Magnusson.

 

Marianne Magnusson tar vid och berättar att detta var ett samarbete som har spridit ringar på vattnet. Hennes förväntningar var att dessa studiedagar skulle bli något annorlunda men att hon och hennes kollegor inte visste vad det skulle bli bara att det skulle bli återkommande träffar över ett helt läsår. Resultatet blev ett läsår fyllt av samtal, glädje, didaktik och studieteknik. Det var en glädje som smittade av sig på andra kollegor och på barnen. Eleverna gav positiva reaktioner och kollegorna och Marianne såg bl.a. att pojkarna började ta plats i undervisningen.

Ringarna på vattnet håller fortfarande på att sprida sig och utvidgas!

 

Barbro Westlund skrev 2009 boken ”Att undervisa om läsförståelse”. Efteråt började lärare höra av sig till förlaget och fråga hur sätter man igång det här utvecklingsarbetet. Det borde finnas en studiehandledning! Nu finns handledningen säger Barbro men hon trycker starkt på att det finns inget qvick fix. Det är när vi hjälps åt som det börjar hända! Hon skulle gärna vilja använda ordet lärsamhälle istället för kunskapssamhälle.Barbro skickar ut en fråga till publiken:

Varför är ni här, varför tar ni tid till det här? Jo, ni vill lära er mer…

 

Eva Dahl kommer in i samtalet och berättar att för 3 år sedan började hennes skola i Stenungsund arbeta utifrån Barbros bok och handledningen. De var på och ville vara med i utvecklingsarbetet och träffades 1 gång/månad. De fick med sig en uppgift som de gjorde i klassrummet som de sedan tog med tillbaka till nästa möte. De diskuterade vad som gick bra och vilka utmaningar som fanns. De lärde sig i kollegiet och de lärde sig om barnen.

Barbro flikar in att vikten av att lära känna sig själv som läsare att fundera över vad börjar hända i mitt klassrum när jag gör så här…  Seminarium betyder vi växer tillsammans eller plantskola menar Barbro.

 

Vilka utmaningar finns det i det arbete som vi alla har framför oss:

Gunilla Malloy:  Frågar hur många rektorer som sitter i salen och sex händer räcks upp. Hon menar att rektorerna har en viktig uppgift att formera det här arbetet. Viktigt att ni är med och deltar! Gör plats i era kalendarium för att vara med!

Marianne Magnusson: Vi har sett att resultatet har blivit bra! De har ökat och klyftan mellan flickor och pojkars läsning har minskat. Vi är alla olika, olika ämnen – se det gemensamma för att lyfta hela skolan. Entusiasmera, glädje sprider sig, andra blev nyfikna!

Barbro Westlund: Få tid för reflektion. Skolbibliotekarier är viktiga! Att diskussionen inte bara handlar om att läsa – utan också om hur och vad. Vi måste diskutera vilken läsförståelse i förhållande till vilken text – se läsförmågan som ämnesspecifik.

Eva Dahl: Det måste bli ringar på vattnet och hoppas det blir det med lässatsningen från Skolverket.

Erica Jonvallen avslutar samtalet med att puffa för skolverkets folder om läs-och skrivlyftet där utbildningens syfte och mål finns.

 

Eleverna på bokmässan

IMG_8860

Det har varit härligt att se alla elevers  glädje under dagen. Varje gång jag träffade på några av dem ute i bokmässans vimmel bubblade de av energi.

– Fröken, titta här… – Fröken, vet du att..  – Hör här… – Kolla det här! De har fått många spännande möten och upplevelser under dagen och det blir spännande att se vad de kommer att skriva på sin blogg: Storarosa.se 

 

IMG_8876

IMG_8871

I morgon väntar scenuppträdande på Digitala Torget och presentationen av deras tankar om “Bokmässan om 30 år”.

IMG_8836

IMG_8837

 

 

Två böcker och en sajt

IMG_8899
IMG_8900

IMG_8901

 

IMG_8902

Två böcker och en sajt som jag har blivit nyfiken på idag och som jag helt klart ska läsa framöver:

Lärare i den uppkopplade skolan, Interaktiva medier och lärandemiljöer samt SvD Läs & skriv

 

 

Men orka! Det räcker väl med läroböcker

IMG_8846

Om facklitteraturens roll i skolan

Bokmässan 2014, Seminarium, torsdag 25 sep kl 10:00 – 10:45

Medverkande: Mats Wänblad, Sassa Buregren, Bengt-Erik Engholm, Barbro Westlund, Anne Brügge

Arrangör: Natur & Kultur och Gläfs

Moderator: Anne Brügge, initiativtagare till Gläfs – Gruppen för läsning av facklitteratur i skolan.

Kan fackboken öka intresset för de olika ämnena i skolan och även intresset för läsning? Ett samtal om facklitteraturens roll i skolan mellan Mats Wänblad, författare av barnböcker, fackböcker och läromedel, illustratören och författaren Sassa Buregren, Bengt-Erik Engholm, författare av lättläst fakta, och Barbro Westlund, lärarutbildare och lektor i läs- och skrivutveckling.

Först berättar Anne Brügge kort om Gläfs (Gruppen för läsning av facklitteratur i skolan) och gör reklam för deras folder som man gärna får beställa på hemsida på www.glafs.se . Gläfs är ett nätverk och ett samarbete mellan lärare, författare, bibliotekarier, forskare m.fl där man hävdar facklitteraturens betydelse och de strävar efter att fackböckerna ska användas i skolan i långt högre grad än nu. IMG_8887

Inför en nästan fullsatt sal pratar panelen om vikten av att öka intresset för fackböckerna i skolan. Målet för Gläfs är att stimulera den nyfikenhet och vetgirighet som finns hos barn och unga med hjälp av välskrivna fackböcker på alla de områden som tänkas kan.

Panelmedlemmarna berättar om egna erfarenheter där de har sett att många barn, om barnen själva får välja,  gärna väljer fackböcker framför skönlitterära böcker. Panelen har också sett att om barnen har ett intresset för något och en förförståelse så är avancerade texter inget hinder. Det skapar snarare fler frågor, kan leda till intressanta samtal och bli en utveckling i barnens ordförståelse.

Barbro Westlund  har kommit ut med en ny bok som heter “Att bedöma elevers läsförståelse”. I sin forskning har hon bl.a. jämfört hur svenska lärare använder “tyst läsning”  i klassrummet med hur de kanadensiska lärarna gör. Den stora skillnaden är att de kanadensiska lärarna ofta kompletterar den tysta läsningen med efterföljande diskussioner vilket vi svenska pedagoger inte verkar göra. Exempelvis kan den kanadensiska läraren be att eleverna, efter att de har läst tyst i 20 minuter, berätta för sin läskompis om vad som har hänt med huvudpersonen i boken under den stund de har läst.

I Sverige har vi ofta en “att läsa” kultur medan Kanada har en “hur läsa” kultur. Hos oss i Sverige har det länge varit viktigt att läsa medan man arbetar mer med hur man läser i Kanada. Men det håller på att ändra sig hos oss och arbetet med läsförståelse och lässtrategier håller på att sprida sig snabbt och vi börjar få ett gemensamt språk menar Barbro Westlund.

Vad finns det då för lässtrategier att läsa en fackbok? Tydligen en inte helt enkel fråga att besvara. Man måste använda olika lässtrategier för olika ämnen. Man behöver fundera över vad är läsförståelse kopplat till vad?

I samtal med barn kan man diskutera vad de tror att författaren vill säga i den här boken. Är allt sant i boken?  Vilka frågor får de när de läser boken? Vad vill de ta reda på mer? Träna förmågorna att granska och vara källkritisk.

Bengt-Erik Engholm berättar hur man har arbetat med “Lässurr” i Kalmar Län. Där arbetar förskolans barn med en bok hela läsåret. Förra året arbetade de med Bengt-Eriks bok om fladdermöss. Barnen fick då återkommande arbeta med boken innehåll under en längre period och verkligen gå på djupet. De läste, skapade bilder, var ute i naturen, gjorde utställningar och till sist fick de träffa författaren och fick med sig var sin bok hem.

Beng-Erik säger att han ofta utgår från sig själv när han skriver böckerna och vill gärna ha en personlig röst  och dramaturgi i boken.

Mats Wänblad berättar om hur han gör när han skriver faktaböcker och ger sedan exempel på hur eleverna själva kan träna på att skriva faktatexter genom att de ska skriva och förklara så att en annan kompis förstår texten. Det är viktigt att eleverna förstår att det finns en avsändare och en mottagare för texten. Ett annat tips som Mats ger, för att eleverna ska träna förmågorna att granska och vara källkritisk, är att be eleverna att skriva en falsk text och försöka övertyga någon annan om att just det stämmer.

Sassa Buregren har skrivit boken “Handbok om demokrati” och hon poängterar vikten av bilder och faktarutor med snygga ramar runt.

Barbro skickar på slutet med en fråga till publiken: Finns det forskningslitteratur om läsförståelse på din skola?

Hon puffar sedan för det kommande Läslyftet och vikten av att alla lärare i alla ämnen har ett ansvar för att öka läsförståelsen hos alla eleverna .

 

http://www.glafs.se

Facebook: Gläfs – Gruppen för läsning av fackböcker i skolan

« Older posts Newer posts »