Category: Språket utvecklar tanken

Hur ser skolan ut om 5 år?

Hur ser skolan ut om 5 år och hur lär vi oss då? Ja, det har eleverna i sexan på Glasbergsskolan funderat över och gjort en framtidsspaning. Nyfiken? Kika isåfall på deras film:

Kreativ språkutveckling

I måndags hade alla pedagoger i Mölndal en gemensam utvecklingsdag, Mera möjligheter – Mölndalspedagoger delar 2014. Under förmiddagen höll två kollegor och jag  i en workshop som hette “Kreativ språkutveckling med hjälp av Keynote och iMovie”.  Nyfiken? Kollegan Johanna har sammanfattat workshopen på sin blogg. Klicka här för att läsa mer!

Men orka! Det räcker väl med läroböcker

IMG_8846

Om facklitteraturens roll i skolan

Bokmässan 2014, Seminarium, torsdag 25 sep kl 10:00 – 10:45

Medverkande: Mats Wänblad, Sassa Buregren, Bengt-Erik Engholm, Barbro Westlund, Anne Brügge

Arrangör: Natur & Kultur och Gläfs

Moderator: Anne Brügge, initiativtagare till Gläfs – Gruppen för läsning av facklitteratur i skolan.

Kan fackboken öka intresset för de olika ämnena i skolan och även intresset för läsning? Ett samtal om facklitteraturens roll i skolan mellan Mats Wänblad, författare av barnböcker, fackböcker och läromedel, illustratören och författaren Sassa Buregren, Bengt-Erik Engholm, författare av lättläst fakta, och Barbro Westlund, lärarutbildare och lektor i läs- och skrivutveckling.

Först berättar Anne Brügge kort om Gläfs (Gruppen för läsning av facklitteratur i skolan) och gör reklam för deras folder som man gärna får beställa på hemsida på www.glafs.se . Gläfs är ett nätverk och ett samarbete mellan lärare, författare, bibliotekarier, forskare m.fl där man hävdar facklitteraturens betydelse och de strävar efter att fackböckerna ska användas i skolan i långt högre grad än nu. IMG_8887

Inför en nästan fullsatt sal pratar panelen om vikten av att öka intresset för fackböckerna i skolan. Målet för Gläfs är att stimulera den nyfikenhet och vetgirighet som finns hos barn och unga med hjälp av välskrivna fackböcker på alla de områden som tänkas kan.

Panelmedlemmarna berättar om egna erfarenheter där de har sett att många barn, om barnen själva får välja,  gärna väljer fackböcker framför skönlitterära böcker. Panelen har också sett att om barnen har ett intresset för något och en förförståelse så är avancerade texter inget hinder. Det skapar snarare fler frågor, kan leda till intressanta samtal och bli en utveckling i barnens ordförståelse.

Barbro Westlund  har kommit ut med en ny bok som heter “Att bedöma elevers läsförståelse”. I sin forskning har hon bl.a. jämfört hur svenska lärare använder “tyst läsning”  i klassrummet med hur de kanadensiska lärarna gör. Den stora skillnaden är att de kanadensiska lärarna ofta kompletterar den tysta läsningen med efterföljande diskussioner vilket vi svenska pedagoger inte verkar göra. Exempelvis kan den kanadensiska läraren be att eleverna, efter att de har läst tyst i 20 minuter, berätta för sin läskompis om vad som har hänt med huvudpersonen i boken under den stund de har läst.

I Sverige har vi ofta en “att läsa” kultur medan Kanada har en “hur läsa” kultur. Hos oss i Sverige har det länge varit viktigt att läsa medan man arbetar mer med hur man läser i Kanada. Men det håller på att ändra sig hos oss och arbetet med läsförståelse och lässtrategier håller på att sprida sig snabbt och vi börjar få ett gemensamt språk menar Barbro Westlund.

Vad finns det då för lässtrategier att läsa en fackbok? Tydligen en inte helt enkel fråga att besvara. Man måste använda olika lässtrategier för olika ämnen. Man behöver fundera över vad är läsförståelse kopplat till vad?

I samtal med barn kan man diskutera vad de tror att författaren vill säga i den här boken. Är allt sant i boken?  Vilka frågor får de när de läser boken? Vad vill de ta reda på mer? Träna förmågorna att granska och vara källkritisk.

Bengt-Erik Engholm berättar hur man har arbetat med “Lässurr” i Kalmar Län. Där arbetar förskolans barn med en bok hela läsåret. Förra året arbetade de med Bengt-Eriks bok om fladdermöss. Barnen fick då återkommande arbeta med boken innehåll under en längre period och verkligen gå på djupet. De läste, skapade bilder, var ute i naturen, gjorde utställningar och till sist fick de träffa författaren och fick med sig var sin bok hem.

Beng-Erik säger att han ofta utgår från sig själv när han skriver böckerna och vill gärna ha en personlig röst  och dramaturgi i boken.

Mats Wänblad berättar om hur han gör när han skriver faktaböcker och ger sedan exempel på hur eleverna själva kan träna på att skriva faktatexter genom att de ska skriva och förklara så att en annan kompis förstår texten. Det är viktigt att eleverna förstår att det finns en avsändare och en mottagare för texten. Ett annat tips som Mats ger, för att eleverna ska träna förmågorna att granska och vara källkritisk, är att be eleverna att skriva en falsk text och försöka övertyga någon annan om att just det stämmer.

Sassa Buregren har skrivit boken “Handbok om demokrati” och hon poängterar vikten av bilder och faktarutor med snygga ramar runt.

Barbro skickar på slutet med en fråga till publiken: Finns det forskningslitteratur om läsförståelse på din skola?

Hon puffar sedan för det kommande Läslyftet och vikten av att alla lärare i alla ämnen har ett ansvar för att öka läsförståelsen hos alla eleverna .

 

http://www.glafs.se

Facebook: Gläfs – Gruppen för läsning av fackböcker i skolan

Läs för tusan, läs!

IMG_8855

Bokmässan 2014, torsdag 25 sep kl. 13:00 – 13:45
Medverkande: Barbro Westlund, Johanna Lindbäck, Katarina Lycken-Rüter, Eric Haraldsson, Fredrik Backman, Patrik Hadenius
Arrangör: Lärarnas Riksförbund och Natur & Kultur

Dystra rapporter visar att barns och ungas läsförståelse sjunker i Sverige. Hur kan vi tillsammans vända den nedåtgående trenden genom att stötta och uppmuntra läsningen hos våra barn? Och vilka är för- och nackdelarna med digitala hjälpmedel som en del i läsutvecklingen? Om detta samtalar Barbro Westlund, lärarutbildare och lektor i läs- och skrivutveckling, Johanna Lindbäck, läsambassadör med starkt engagemang i läsfrämjandefrågor, Katarina Lycken-Rüter, Guldäpplevinnare 2013 och förstelärare i svenska med fokus på IT-utveckling, Eric Haraldsson, skolbibliotekssamordnare för Växjös grundskolor som twittrar om bibliotek, pedagogik och teknologi, och Fredrik Backman, författare till succéromanen En man som heter Ove. Samtalsledare: Patrik Hadenius, chefredaktör för Språktidningen.

IMG_8856

 

Paneldeltagarna börjar med att diskutera hur det ser ut i Sverige med läsförmågan.

Barbro Westlund berättar att begreppet läsförmåga inte har funnits med i de gamla läroplanerna men att vi nu på senare år har börjat prata och diskutera begreppet läsförmåga i skolan.

Panelen samtalar vidare om att det är viktigt att prata om det man läser i undervisningen men att det är lika viktigt att prata om vad man läser och hur man läser det. Lika viktigt är det att pedagoger och elever delger varandra kollektivt i klassrummet olika lässtrategier och att man analyserar bilder tillsammans.

Det är också nödvändigt att pedagoger och bibliotekarier arbetar tillsammans för att ta fram och välja böcker med omsorg, böcker som engagerar och berör eleverna. Barbro Westlund trycker på att man ska se vilket innehåll texten har och sedan välja läsförståelsestrategier och lägga energi på att hitta texter som är värda att gå på djupet med.

En panelmedlem berättar att boksamtal i årskurs F-5 ofta går bra, där är ofta alla elever villiga att delta engagerat. Högre upp i årskurserna blir dock eleverna ofta tysta och verkar utåt sett inte så engagerade men ofta har de unga bara skaffat sig ett ”filter” och börjat tänka sig för innan de vill höras och synas. T.ex hur kommer jag bedömas när jag svarar så här… Hur uppfattas jag av mina kamrater när jag säger det här…

Det här kan man komma runt och går att avdramatisera genom att t. ex använda digitala verktyg i boksamtal. Exempel på uppgift kan då bli att: ”När du har läst ut din bok så ska du göra ett boktips med hjälp av din ipad”. Då får eleven möjlighet att inspirera andra elever, det blir en mottagare till texten och eleven känner att det är på riktigt. Det skapar ofta ett stort engagemang hos eleverna.

Johanna Lindbäck tycker att det är viktigt att läsa i alla ämnen eller se det som att man arbetar med språk i alla ämnen och det håller Barbro Westlund med om. Hon säger att läsförståelsen är ämnesspecifik och att alla lärare ska vara språkutvecklare. Det här är något som kommer lyftas fram i Läslyftet nästa år.

 

En annan strategi som Katarina Lycken-Rüter berättar om är att man kan läsa en bilderbok med hela klassen, även högt upp i åldrarna. Fördelen är att man hinner igenom en bok på en lektion och elever som i vanliga fall inte ”orkar” läsa får med sig en upplevelse och ett samtal efteråt. En bok som hon ofta har använt är ”Hanna, huset och hunden”. Det finns mycket att diskutera i den boken ! Se http://www.svd.se/kultur/litteratur/kusligt-eller-spannande-men-aldrig-likgiltigt_29978.svd

Katarina Lycken-Rüter säger vidare att det är lika viktigt att stötta i läsningen av boken som att stötta i samtalet efteråt.

 

Panelsamtalet avslutas med frågan: Vad måste vi göra nu framöver?

Panelen svarar:

– Det behövs språkutvecklare på alla skolor.

– Det behövs skolbibliotekarier på alla skolor.

– Lärarna måste läsa mycket och hitta relevant litteratur.

– Skolan måste få alla lärare med på detta tåg!

Fredrik Backman avslutar med att påminna om att vi alla ska läsa för nöjes skull!

 

 

Språket utvecklar tanken

Under gårdagens “Språket utvecklar tanken”-träff samtalade vi pedagoger för årskurs 4-6 om hur vi just nu arbetar med lässtrategierna tillsammans med eleverna. Sammanfattningsvis är vi igång i nästan alla ämnen men behöver ta in strategierna mer i matematikundervisningen framöver.


Vi fick också en minföreläsning av Anna och AnnaMaria om läsförståelsestrategier med fokus på faktatexter. De pratade om följande tre modeller som har dokumenterad effekt och som Barbro Westlund skriver om i sin bok “Att undervisa i läsförståelse”:

  • RT – lässtrategierna med cowboy JIM mfl
  • TSI – “förhållningssätt” – att ha ett samtal om strategierna i alla ämnen
  • CORI –  begreppsorienterad läsförståelse, viljan ta sig igenom en faktatext

Använda VÖL och THIEVES för faktaläsning.

Har använt THIEVES-modellen förut men fick några nya tips på hur man kan gå vidare genom att låta eleverna även skriva ner de olika momenten under läsningens gång.

Vi såg dessa två filmer:

Språket utvecklar tanken

Förra veckan fortsatte skolans läsprojekt “Språket utvecklar tanken” och vi hade Gunilla Almgren Bäck på besök. Hon tipsade, visade och beskrev innehållet som finns på Mölndals skoldatatek. Sidans innehåll i korthet:

Skoldatateket erbjuder kompetensutveckling där digital– och specialpedagogisk kompetens förenas i syfte att skapa tillgänglighet och måluppfyllelse för alla elever. Fokus ligger på att skapa en förändring av helheten utifrån att barns olikheter tänks in från början då lärmiljöer utformas.

Hela sidan är en stor skattkista för pedagoger!

Några saker som jag under eftermiddagen fastnade för och vill gå tillbaka till är:

* En ny bok och hemsida om “En läsande klass – träna läsförståelse“. Här finns en studiehandledning med lektionsplaneringar samt tillhörande övningstexter för åk 1- 6.
Här kan man ladda ner lässtrategierna och olika läsloggar! Vi har använt lässtrategierna muntligt när vi har läst faktatexter i kemi- och fysikboken under de senaste veckorna så nu blir det naturligt att fortsätta med detta arbetsblad: Stjärnläsare i fy/ke/bi/tk


* Skapa ljudböcker med iPad

* Appen Mindomo – för att skapa begreppskartor