Category: Processdokument (page 1 of 2)

IKT-spaningar

Mentorsutbildningen
Sitter just nu på Eklandaskolan tillsammans med sju andra förstelärare (som går Mentorsutbildningen vid Högskolan i Borås) från Mölndal och tar del av alla kursdeltagarnas IKT-spaninger via Adobe Connect.

En sida som jag ska kolla upp vid senare tillfälle…

http://www.classtools.net

Här är kollegan Rakels spaning:

I mentorsutbildningen ingår det att man i basgrupper ska digitalt omsätta/träna sig i samtalsledarrollen i form av en inspelad film. Därför har vi, basgrupp 6, planerat, genomföra och spelat in ett ”påhittat” mentorssamtal där vi lät samtalsledaren leda enligt samtalsmodellen som Hägg & Kuoppa förespråkar. Vi har försökt att åskådliggöra några av de samtalsbegrepp som ingår i samtal enligt författarna.

Ref. litteratur:

Hägg, K. & Kuoppa, S. (2007). Professionell vägledning – med samtal som redskap.

Rautalinko, E. (2007). Samtalsfärdigheter-stöd, vägledning och ledarskap.

IKT-spaning

En av uppgifterna i  Mentorsutbildningen är att varje deltagare ska undersöker sin egen arbetsplats utifrån användningen av digitala verktyg i verksamheten. Vi ska samla/”spana” hur jag och mina kollegor förhåller oss till användningen av digitala verktyg i det pedagogiska arbetete med fokus på de grundläggande frågorna: Vad, hur och varför. Undersökningen ska dokumenteras på valfritt sätt. Vid det kommande webbinariet ska de insamlade undersökningarna redovisas muntligt av varje deltagare. Det går bra att använda sig av presentationsprogram eller annat stöd som känns användbart. Varje deltagare disponerar max 5 minuter. De samlade erfarenheterna ska sedan ligga till grund för fortsatt arbete i studiegrupperna som diskussionsunderlag för att hitta gemensamma nämnare inom användningen av IKT i förskola/skola inom respektive arbetsplats/komun. Varje studiegrupp ansvarar för en Wikisida där gruppens tankar och reflektioner samlas i form av text, bild, film och länkar till användbara resurser och referenser.

 

inför webbinariet tisdag 21/10

Tankar/ synpunkter att reflektera över inför webbinariet tisdag 21/10:

Hur kan ni hjälpa adepten att få möjlighet att pröva alla delar?

Genom att tillsammans lägga upp en plan för vad adepten ska koncentrera sig på och till när det ska vara gjort samt att vi lägger upp en struktur för hur och när samtalen ska genomföras, följas upp och dokumenteras. Då kan man t.ex ta hjälp av och få stöd  ifrån Skolverkets kompetensprofil så att man kan utmana adepten i skarpa lägen.

 

Vilka erfarenheter/ kunskaper kan du bidra med?

15 års arbete som grundskolelärare i skolan, två egna barn, fotbollsledare, pedagogisk dokumentation med IKT, utvecklingsarbete i matte och läs- och skriv, miljöutbildning, kollegialt lärande,bedömning för lärande och genomgången kurs i coachande förhållningssätt. Genom denna livserfarenhet kan jag lyssna aktivt och ställa öppna frågor till adepten som kanske kan få adepten (och mig)  att se situationen/problemet ur en annan synvinkel och utmana våra tankar.

 

Vilka är dina egna förväntningar?

Jag har förväntningar på att samtalen ska leda till en ömsesidigt  lärande där inte bara, förhoppningsvis, adepten utan även jag får en personlig utveckling i samtalen genom dennes frågor, problem och synsätt.

 

Hur kan du se till att tid skapas som behövs för att ta vara på kontakten med adepten?

Jag kan se till att samtalen blir regelbundet återkommande och inplanerade i förväg samt se till att det finns en bra struktur för samtalet där det ges tid för genomförande, uppföljning och dokumentation.

 

Kan du vara långsiktigt engagerad?

Ja, under en period. Men jag tänker att meningen med uppdraget är nog att få adepten att stå på egna ben efter ett tag.

 

Vilka hinder/ dilemman kan ni se i detta uppdrag?

Ett hinder skulle kunna vara tiden. Det känns mycket viktigt att skolledaren ser till att det avsätts ordentligt med tid för samtal, uppföljning och dokumentation och förhoppningsvis ser det som en bra investering i sin personal. Ett annat dilemma skulle kunna vara att vi inte har personkemi och då hoppas jag att det känns okej att tala om det och att någon annan tar över. Ett tredje dilemma som skulle kunna hända är om det sker något med min egen klass som gör att jag inte kan engagera mig lika mycket som jag tänkt mig.

Professionell vägledning och samtalsfärdigheter

”Det som skapar mötet mellan två eller flera människor som samtalar med varandra låter sig inte så lätt formuleras i ord. Det är det vidunderliga som innebär att se och bli sedd.”

sid 35, Hägg, K. & Kuoppa, S. (2007)

IMG_9130

Just nu läser jag två böcker om som fokuserar på samtalsledarrollen och där framgår en hel del olika faktorer som påverkar samtalen. Jag ska fokusera på att försöka förstå hur de olika samtalsmodellerna är konstruerade och vad som ingår i samtalsledarrollen samt beskriv vilka olika ingredienser som framstår som viktiga för att ett samtal ska kunna fungera.

Hägg, K. & Kuoppa, S. (2007) beskriver i sin bok en modell med tre faser som de tycker är lämplig att använda i professionella samtal. I fas ett ska samtalsledaren klargöra situationen ur klientens perspektiv och här är det viktigt att tänka på att skapa en respektfull och personlig kontakt, ange ramarna för samtalet och ge stöd för klienten att berätta.

Samtalsledaren ger samtalet struktur (ramar) och skapar ett förtroendefullt klimat genom att bl.a. hälsa och möta klienten på ett sådant sätt att hen känner sig välkommen och sedan talar om vad hen tror att sig kunna och inte kunna hjälpa till med. Samtalsledare ska uppge en tidsram för samtalet så att det blir möjligt för klienten att disponera sin tid och när samtalstiden lider mot sitt slut kan hen påminna om att den överenskomna snart är är slut och att det är dags att sammanfatta, kommentera och utvärdera samtalet. I detta skede är det viktigt att samtalsledaren ställer öppna frågor och redo för att ta emot såväl positiva som negativa reaktioner utan att försvara sig.

För att samtalsledaren ska kunna klargöra situationen ur klientens perspektiv behöver hen använda sig av en kombination av olika färdigheter så att klienten så långt det är möjligt att ge sin version av det hen vill ha fram. Dessa färdigheter är enligt Hägg, K. & Kuoppa, S. (2007) att kunna lyssna, omformulera, sammanfatta, respektera och härbärgera den andres version, ställa frågor, vara tydlig och specifik och att kunna inleda och avsluta samtal. Här är det viktigt att samtalsledaren har mycket god självkännedom och tänker på sin ögonkontakt, kroppshållning, icke-verbalt stöd och hur hen använder sig av taltempo, röstläge och paus.

För att visa att hen lyssnar och försöker förstå så kan samtalsledaren omformulera och sammanfattnings faktainnehåll och känslor för att på det sättet ge tillbaka innehållet i en annan språkdräkt till klienten. Då får klienten möjlighet att lyssna, ta ställning, bekräfta eller revidera sin egen framställning och också få en struktur på sin situation.

Hägg, K. & Kuoppa, S. (2007) beskriver på sid 69 att det är viktigt att samtalsledaren väljer frågor som för samtalet framåt och det kan man göra genom öppna frågor. Frågor där den som frågar inte vet svaret och den som besvarar frågan själv väljer det svar hen vill ge.

I modellens fas två anser Hägg, K. & Kuoppa, S. (2007)  att samtalsledaren ska försöka att  vidga perspektiv samt sätta upp mål genom att tillsammans med klienten inventera möjligheter, undersöka konsekvenser och synliggöra och granska hinder och begränsningar så att klienten kan hitta ett realistiskt och genomförbart mål att genomföra i fas tre. Under denna fas ska samtalsledaren tänka på att vara lyhörd för var i processen klienten befinner sig och anpassa tempot efter det. Det finns några olika arbetssätt som samtalsledaren kan använda sig av för att hjälpa klienten att fatta beslut, göra val, acceptera begränsningar, se möjligheter och sätta upp realistiska mål och de är att samtalsledaren kan tillföra egna iakttagelser eller reflektioner, gör kvalificerade gissningar på basis av det klienter berättat och använder sedan dessa för att verbalisera, konfrontera eller utmana i syfte att pröva om det kan ge klienten en ny infallsvinkel på problemet.

I sista fasen görs en handlingsplan och samtalsledaren ger stöd för genomförandet samt utvärderar tillsammans med klienten.

I boken Samtalsfärdigheter  av Rautalinko, E. (2007) ger författaren förslag på hur man som samtalsledare kan tänka på vid olika sorters samtal t.ex hur man kan bemöta kritik, ge svåra besked eller medla mellan parter. Han liksom Hägg, K. & Kuoppa, S. (2007) menar att det viktigt att kunna lyssna aktivt.  Det består enligt honom i att vara uppmärksam och utforskande och att ge återkoppling till den man lyssnar på. Återkopplingen kan ges i dels spegling och dels genom att ställa öppna frågor. I speglingen återberättar den som lyssnat med egna ord vad medparten har sagt och medparten ser då sitt budskap reflekteras i lyssnarens ord. Speglingen innebär både spegling av fakta och känslor.

Litteraturreferenser: 

Hägg, K. & Kuoppa, S. (2007). Professionell vägledning – med samtal som redskap.

Rautalinko, E. (2007). Samtalsfärdigheter-stöd, vägledning och ledarskap.

Lust att lära!

Mentorsutbildningen på Högskolan i Borås har startat och varje deltagare ska starta ett reflektionsdokument kring mentorsfrågor. Dokumentet ska vara tillgängligt för de andra deltagarna och kommer att leda fram till en examination i slutet av kursen. Jag har valt att använda min nuvarande blogg som reflektionsdokument och med hjälp av dokumentet är det tänkt att jag ska kunna definiera min mentorsfilosofi och ta ställning till de olika frågeställningar som tas upp i kursen.

I samband med Bokmässan 2014 hölls konferensen ”Samtida skolchefer”, som tog avstamp ur den samtid vi lever i, och där berättade bl.a. Rachel Thörnell som är utvecklingschef i Alingsås om deras arbete och vägar till att få en lärande organisation och hur man kan skapa en lärandemiljö med bästa möjliga förutsättningar för att få elever och personal att växa och utvecklas genom möten och samtal. Hon betonar att den goda lärandeorganisationen inte uppstår av sig själv utan den måste struktureras och kompetens tillföras för att få till det goda lärandet.

Med Rachels berättelse i tankarna och med de positiva erfarenheter jag har med mig från Glasbergsskolans långsiktiga satsning på coachande förhållningssätt så tänker jag att den här mentorsutbildningen är onödig. Den litteratur och det arbete som ingår i den här mentorsutbildningen borde istället vara något som sker systematiskt ute i alla skolor i form av kollegiala samtal blandat med vetenskap och beprövade erfarenheter. Skolledarna borde organisera så att detta sker i alla organisationer för att stärka och utveckla dialogen mellan pedagoger och barn/elever så att lusten att lära ökar. Jag tycker också att det borde vara en självklarhet att skolans personal och ledning arbetade utifrån ett styrkebaserat perspektiv där vi genom samtal utforskar och uppskattar barns, elevers, föräldrars, kollegors och ledningens intentioner, förhoppningar och drömmar.

game and Gaming

Den här veckan har jag sett att mina elever spelar ett spel som heter DragonVale på sina iPads så fort de får en chans… innan lektionen, i korridoren, på väg till maten, innan de går hem… misstänker att en del sover med iPaden under huvudkudden ;-)
Så jag tog lite tid till att att fråga eleverna hur de tror att datorspel är uppbyggda/konstruerade och vad det är som gör att de flesta människor gillar att spela. Eleverna kom fram till att det är roligt, de får nya utmaningar i snabb takt, de får ta ansvar, de lär sig nya saker, de får belöningar, de får direkta svar på sina handlingar och de samarbetar. – Wow, tänk att de fick med nästan allt det jag hade tänkt ta upp. Det blev ett mycket intressant och långt samtal som mynnade ut i stora frågor som:

Vad är kunskap idag?
Vilken kunskap kommer att behövas om några år?
Vilken kunskap gällde för 50 år sedan?  m.m.
En kommentar som fälldes var:
”Jag lär mig mycket mer engelska genom att spela spel än från engelskaboken!” 

Har precis sett en video-konferens  från “K12 Online” via ITunes U som heter “Gaming To Learn By Learning To Game”  (från 9/12 2011) av Dr. Leigh Zeitz, Univerity of Northern Iowa som förespråkar spel i undervisningen. På slutet av filmen pratar han om 3D GameLAb  och om att göra egna spel… intressant, måste lära mera! Nu ska jag gå och spela på DragonVale och se vad och hur man gör!

processdokumentation fortsättning…

Jag har blivit bättre på att använda sociala medier och går betydligt oftare in på Facebook nu än innan kursen startade. Idéen med att ha en gemensam grupp för oss kursdeltagare på Facebook har varit strålande. Att lära av varandra på ett smidigt sätt… och fort går det!!! Kurstillfällena har gett mig möjligheten att lära känna andra pedagoger i kommunen och höra/se hur de arbetar och hur de tänker. Det är spännande och nyttigt att utbyta tankar för att få perspektiv på sin egen tillvaro! Tror nog att vi kommer hålla kontakten via sociala medier m.m. även efter kursen.

Arbetslagets gemensamma Wikispacesida har nu kommit igång! Flera kollegor har redan hunnit skriva in observationer, lägga upp bilder och småfilmer från elevernas ”rörelse”-aktiviteter och detta blir sedan förhoppningsvis underlag för samtal, reflektioner, arbetsutveckling, föräldrasamarbete och utvärdering. Arbetslagets arbetsätt just nu, tycker jag, närmar sig några av de tankar som Taguchi (1997) tar upp i sin bok Varför pedagogisk dokumentation? (s. 33) och som jag tycker är viktiga och har fastnat för:

Förändringsarbete sker med utgångspunkt i hjärtat av den pedagogiska praktiken. Genom att dokumentera vad barn gör, säger och ger uttryck för på olika sätt lär vi oss inte bara något om oss själva som pedagoger utan framför allt lär vi oss något om barnen och hur de upplever, förstår och uttrycker omvärlden.

Vidare skriver författaren att pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som kan hjälpa oss att få syn på individuella och gemensamma uttryck från barnen. Hon menar att pedagogisk dokumentation är ett förhållningssätt och en kommunikation.

Ska bli spännande att följa upp vårt arbete med wikispacesidan och försöka synliggöra arbetslagets tankar och fånga våra egna lärprocesser.

Länk till en svensk sida om Wikispaces och här är en film som jag gillar mycket:

I dag har jag börjat läsa i boken ”Manus och dramaturgi för film” av Thomas Granath och blivit inspirerad, det ska bli intressant att sätta igång med nästa del av kursen, att göra en film om lärande! Hittade en app som jag ska använda för att spåna idéer. Funderar på att göra film om sexornas användning av iPads. Här är mitt första försök med ”Idea Sketch”.

Första delen av kursen är avklarad!

Skillnaden på dokumentation och pedagogisk dokumentation har blivit tydligare för mig genom den lästa litteraturen. För att dokumentation ska bli pedagogisk dokumentation krävs det att det sker samtal, utvärdering och reflektion av något slag tillsammans med andra människor. Under kursens gång har jag hittat mycket i Lgr 11 som stödjer användningen av portfoliometodiken och pedagogisk dokumentation bl. a. under första kapitlet, Skolans värdegrund och uppdrag:

Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. 

Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. 

Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. 

Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. 

Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. 

Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker.

Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. 

Varje skolas utveckling
Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället.

Glasbergsskolan har delat in läsåret i 3 perioder och just nu pågår period 2 där fokus ligger på mycket rörelse. I periodens Lpp har vi skrivit att eleverna ska träna sin förmåga att planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.
För att träna upp sina förmågor har de äldsta eleverna (5-6:or) fått i uppgift att varje vecka planera, genomföra och utvärdera nya ”rörelse”-uppgifter som som ska utföras ihop med faddergrupperna på Röda vägen. 
6:orna utvärderar både sin egen insats och samarbetet i gruppen med hjälp av stödfrågor från Ellmins (2003) bok om Portfolio. Eleverna samtalar först med varandra i gruppen och skriver sedan sina utvärderingar i Unikum. 
För att kunna utveckla vår verksamhet i arbetslaget kände vi snabbt att vi behövde ha ett gemensamt forum där vi samlar samtalsunderlag  (t.ex. bilder, filmer, text m.m. av elevaktiviteter) för att sedan kunna diskutera, utvärdera och reflektera över vårt arbetssätt. Valet föll på använda en wikispacesida som bara arbetslaget har tillgång till. Här kan vi pedagoger gå in och skriva, lägga in bilder, texter och planera ihop. På våra möten kommer vi att samtala om det vi har dokumenterat och gemensamt reflektera över vår verksamhet. Förhoppningsvis kan vi med hjälp av samtalsunderlagen fånga delar av lärprocesser, både hos oss pedagoger och hos eleverna, som visar på utveckling till att bli en aktiv, kreativ, kompetent och ansvarskännande individ. 

Det handlar om att hjälpa eleverna att förstå att lärandet i skolan inte är slutpunkten i lärprocessen utan början till ett livslångt lärande.

(Ellmin, 2003, s. 25)



Jag har läst boken Att arbeta med portfolio – teori, förhållningssätt och praktik av Ellmin (2003) och sedan funderat över hur vi använder portfoliometodiken i min verksamhet och hur iPad som IT-verktyg kan stödja skolarbetet och undervisningen.

I boken redogör författarna för de möjligheter och begränsningar som ligger i portfoliometodiken. Ellmins (2003) definition av en elevportfolio lyder så här:
Arbetet med portfolio är ett förhållningssätt och en form av pedagogisk dokumentation som är lärarledd och elevaktiv, positiv och meningsfull. Det syftar till att beskriva, tydliggöra och ge ett utvecklingsperspektiv på vad och hur eleven lär sig, hur målen uppnås, vilket stöd som behövs, samt hur eleven tänker kring sitt eget lärande och sin utveckling.

Ellmin (2003) skriver vidare att 
Portfoliometodiken vill bidra till ett lärande som består. Den vill stå för ett dynamiskt och färdighetsfrämjande lärande, ett lärande med ett livslopp som måttstock – ett då, ett nu och en framtid.Det handlar om att hjälpa eleverna att förstå att lärandet i skolan inte är slutpunkten i lärprocessen utan början till ett livslångt lärande.

I början av 2000-talet, när Glasbergsskolan var nybyggd, arbetade vi mycket med portfoliometodiken och mina elever hade då vita tjocka pärmar där de satte in sina arbeten som de var stolta över. Ett par år senare var vi några kollegor som försökte bränna portfolio-CD som komplement till elevernas rum på Fronter. Idag tänker jag att det är elevens sida på Unikum som är den röda tråden genom skolåren. Jag anser att mycket av det som definierar Ellmins elevportfolio finns i vårt sätt att arbeta med Unikum. Där finns bl.a. våra lokala pedagogiska planeringar, elevens IUP-mål, elevens olika utvärderingar och reflektioner samt olika dokument som eleven är stolt över och vill visa upp. 
Jag tänker och ser att iPaden enkelt kan används som ett verktyg för att dokumentera elevernas utveckling och fånga deras reflektioner och arbetsprocesser. I kombination med samtal kan det bidrar till att eleverna får insikter om sitt eget lärande. Jag tror också att iPaden kan göra att eleverna upplever att de är mer motiverade och ge dem en känsla av att kunna påverka undervisningen. iPadens många möjligheter att vara kreativ gör det lätt för eleverna att uttrycka sig på ett sätt som tilltalar varje enskild individ t. ex. genom att  tillverka ”how to-filmer”, spela in dialoger, filmer, nyheter, radio, rollspel m.m.
Jag tror starkt på att använda Unikum och iPaden i samspel med varandra och då får man nästan något som liknar det som Ellmin (2003, sid 81) kallar för ”visningsportfolio” och ”arbetsportfolio”:
En visningsportfolio är en urvalsportfolio, som fokuserar på själva lärprocessen över en längre tid. Den är en sammanfattning av skolgången fram till dags datum, en mer koncentrerad och mer kortfattad ”visningsmapp” med syfte att samla in och visa de bästa arbetena och ge den mest äkta och nyanserade bilden av elevens utveckling över tid.
En arbetsportfolio är det vardagliga arbetsinstrumentet. Den är ett aktivt instrument, integrerat i den pedagogiska vardagen. Eleverna arbetar ofta med den, kanske varje dag eller flera gånger i veckan.
Arbetsportfolion kan innehålla ganska många olika arbeten inom olika kunskaps- och färdighetsområden.


Om några dagar får mina elever tillgång till var sin iPad och det ska bli oerhört spännande att få ta del av vad som kommer att hända med undervisningen, lärmiljön och pedagogrollen.

Referenslista:


Ellmin R. & B. (2003) Att arbeta med portfolio – teori, förhållningssätt och praktik  Förlagshuset Gothia AB


Older posts