Category: Mentorsutbildningen

IKT-spaningar

Mentorsutbildningen
Sitter just nu på Eklandaskolan tillsammans med sju andra förstelärare (som går Mentorsutbildningen vid Högskolan i Borås) från Mölndal och tar del av alla kursdeltagarnas IKT-spaninger via Adobe Connect.

En sida som jag ska kolla upp vid senare tillfälle…

http://www.classtools.net

Här är kollegan Rakels spaning:

I mentorsutbildningen ingår det att man i basgrupper ska digitalt omsätta/träna sig i samtalsledarrollen i form av en inspelad film. Därför har vi, basgrupp 6, planerat, genomföra och spelat in ett ”påhittat” mentorssamtal där vi lät samtalsledaren leda enligt samtalsmodellen som Hägg & Kuoppa förespråkar. Vi har försökt att åskådliggöra några av de samtalsbegrepp som ingår i samtal enligt författarna.

Ref. litteratur:

Hägg, K. & Kuoppa, S. (2007). Professionell vägledning – med samtal som redskap.

Rautalinko, E. (2007). Samtalsfärdigheter-stöd, vägledning och ledarskap.

IKT-spaning

En av uppgifterna i  Mentorsutbildningen är att varje deltagare ska undersöker sin egen arbetsplats utifrån användningen av digitala verktyg i verksamheten. Vi ska samla/”spana” hur jag och mina kollegor förhåller oss till användningen av digitala verktyg i det pedagogiska arbetete med fokus på de grundläggande frågorna: Vad, hur och varför. Undersökningen ska dokumenteras på valfritt sätt. Vid det kommande webbinariet ska de insamlade undersökningarna redovisas muntligt av varje deltagare. Det går bra att använda sig av presentationsprogram eller annat stöd som känns användbart. Varje deltagare disponerar max 5 minuter. De samlade erfarenheterna ska sedan ligga till grund för fortsatt arbete i studiegrupperna som diskussionsunderlag för att hitta gemensamma nämnare inom användningen av IKT i förskola/skola inom respektive arbetsplats/komun. Varje studiegrupp ansvarar för en Wikisida där gruppens tankar och reflektioner samlas i form av text, bild, film och länkar till användbara resurser och referenser.

 

inför webbinariet tisdag 21/10

Tankar/ synpunkter att reflektera över inför webbinariet tisdag 21/10:

Hur kan ni hjälpa adepten att få möjlighet att pröva alla delar?

Genom att tillsammans lägga upp en plan för vad adepten ska koncentrera sig på och till när det ska vara gjort samt att vi lägger upp en struktur för hur och när samtalen ska genomföras, följas upp och dokumenteras. Då kan man t.ex ta hjälp av och få stöd  ifrån Skolverkets kompetensprofil så att man kan utmana adepten i skarpa lägen.

 

Vilka erfarenheter/ kunskaper kan du bidra med?

15 års arbete som grundskolelärare i skolan, två egna barn, fotbollsledare, pedagogisk dokumentation med IKT, utvecklingsarbete i matte och läs- och skriv, miljöutbildning, kollegialt lärande,bedömning för lärande och genomgången kurs i coachande förhållningssätt. Genom denna livserfarenhet kan jag lyssna aktivt och ställa öppna frågor till adepten som kanske kan få adepten (och mig)  att se situationen/problemet ur en annan synvinkel och utmana våra tankar.

 

Vilka är dina egna förväntningar?

Jag har förväntningar på att samtalen ska leda till en ömsesidigt  lärande där inte bara, förhoppningsvis, adepten utan även jag får en personlig utveckling i samtalen genom dennes frågor, problem och synsätt.

 

Hur kan du se till att tid skapas som behövs för att ta vara på kontakten med adepten?

Jag kan se till att samtalen blir regelbundet återkommande och inplanerade i förväg samt se till att det finns en bra struktur för samtalet där det ges tid för genomförande, uppföljning och dokumentation.

 

Kan du vara långsiktigt engagerad?

Ja, under en period. Men jag tänker att meningen med uppdraget är nog att få adepten att stå på egna ben efter ett tag.

 

Vilka hinder/ dilemman kan ni se i detta uppdrag?

Ett hinder skulle kunna vara tiden. Det känns mycket viktigt att skolledaren ser till att det avsätts ordentligt med tid för samtal, uppföljning och dokumentation och förhoppningsvis ser det som en bra investering i sin personal. Ett annat dilemma skulle kunna vara att vi inte har personkemi och då hoppas jag att det känns okej att tala om det och att någon annan tar över. Ett tredje dilemma som skulle kunna hända är om det sker något med min egen klass som gör att jag inte kan engagera mig lika mycket som jag tänkt mig.

Professionell vägledning och samtalsfärdigheter

”Det som skapar mötet mellan två eller flera människor som samtalar med varandra låter sig inte så lätt formuleras i ord. Det är det vidunderliga som innebär att se och bli sedd.”

sid 35, Hägg, K. & Kuoppa, S. (2007)

IMG_9130

Just nu läser jag två böcker om som fokuserar på samtalsledarrollen och där framgår en hel del olika faktorer som påverkar samtalen. Jag ska fokusera på att försöka förstå hur de olika samtalsmodellerna är konstruerade och vad som ingår i samtalsledarrollen samt beskriv vilka olika ingredienser som framstår som viktiga för att ett samtal ska kunna fungera.

Hägg, K. & Kuoppa, S. (2007) beskriver i sin bok en modell med tre faser som de tycker är lämplig att använda i professionella samtal. I fas ett ska samtalsledaren klargöra situationen ur klientens perspektiv och här är det viktigt att tänka på att skapa en respektfull och personlig kontakt, ange ramarna för samtalet och ge stöd för klienten att berätta.

Samtalsledaren ger samtalet struktur (ramar) och skapar ett förtroendefullt klimat genom att bl.a. hälsa och möta klienten på ett sådant sätt att hen känner sig välkommen och sedan talar om vad hen tror att sig kunna och inte kunna hjälpa till med. Samtalsledare ska uppge en tidsram för samtalet så att det blir möjligt för klienten att disponera sin tid och när samtalstiden lider mot sitt slut kan hen påminna om att den överenskomna snart är är slut och att det är dags att sammanfatta, kommentera och utvärdera samtalet. I detta skede är det viktigt att samtalsledaren ställer öppna frågor och redo för att ta emot såväl positiva som negativa reaktioner utan att försvara sig.

För att samtalsledaren ska kunna klargöra situationen ur klientens perspektiv behöver hen använda sig av en kombination av olika färdigheter så att klienten så långt det är möjligt att ge sin version av det hen vill ha fram. Dessa färdigheter är enligt Hägg, K. & Kuoppa, S. (2007) att kunna lyssna, omformulera, sammanfatta, respektera och härbärgera den andres version, ställa frågor, vara tydlig och specifik och att kunna inleda och avsluta samtal. Här är det viktigt att samtalsledaren har mycket god självkännedom och tänker på sin ögonkontakt, kroppshållning, icke-verbalt stöd och hur hen använder sig av taltempo, röstläge och paus.

För att visa att hen lyssnar och försöker förstå så kan samtalsledaren omformulera och sammanfattnings faktainnehåll och känslor för att på det sättet ge tillbaka innehållet i en annan språkdräkt till klienten. Då får klienten möjlighet att lyssna, ta ställning, bekräfta eller revidera sin egen framställning och också få en struktur på sin situation.

Hägg, K. & Kuoppa, S. (2007) beskriver på sid 69 att det är viktigt att samtalsledaren väljer frågor som för samtalet framåt och det kan man göra genom öppna frågor. Frågor där den som frågar inte vet svaret och den som besvarar frågan själv väljer det svar hen vill ge.

I modellens fas två anser Hägg, K. & Kuoppa, S. (2007)  att samtalsledaren ska försöka att  vidga perspektiv samt sätta upp mål genom att tillsammans med klienten inventera möjligheter, undersöka konsekvenser och synliggöra och granska hinder och begränsningar så att klienten kan hitta ett realistiskt och genomförbart mål att genomföra i fas tre. Under denna fas ska samtalsledaren tänka på att vara lyhörd för var i processen klienten befinner sig och anpassa tempot efter det. Det finns några olika arbetssätt som samtalsledaren kan använda sig av för att hjälpa klienten att fatta beslut, göra val, acceptera begränsningar, se möjligheter och sätta upp realistiska mål och de är att samtalsledaren kan tillföra egna iakttagelser eller reflektioner, gör kvalificerade gissningar på basis av det klienter berättat och använder sedan dessa för att verbalisera, konfrontera eller utmana i syfte att pröva om det kan ge klienten en ny infallsvinkel på problemet.

I sista fasen görs en handlingsplan och samtalsledaren ger stöd för genomförandet samt utvärderar tillsammans med klienten.

I boken Samtalsfärdigheter  av Rautalinko, E. (2007) ger författaren förslag på hur man som samtalsledare kan tänka på vid olika sorters samtal t.ex hur man kan bemöta kritik, ge svåra besked eller medla mellan parter. Han liksom Hägg, K. & Kuoppa, S. (2007) menar att det viktigt att kunna lyssna aktivt.  Det består enligt honom i att vara uppmärksam och utforskande och att ge återkoppling till den man lyssnar på. Återkopplingen kan ges i dels spegling och dels genom att ställa öppna frågor. I speglingen återberättar den som lyssnat med egna ord vad medparten har sagt och medparten ser då sitt budskap reflekteras i lyssnarens ord. Speglingen innebär både spegling av fakta och känslor.

Litteraturreferenser: 

Hägg, K. & Kuoppa, S. (2007). Professionell vägledning – med samtal som redskap.

Rautalinko, E. (2007). Samtalsfärdigheter-stöd, vägledning och ledarskap.

Lust att lära!

Mentorsutbildningen på Högskolan i Borås har startat och varje deltagare ska starta ett reflektionsdokument kring mentorsfrågor. Dokumentet ska vara tillgängligt för de andra deltagarna och kommer att leda fram till en examination i slutet av kursen. Jag har valt att använda min nuvarande blogg som reflektionsdokument och med hjälp av dokumentet är det tänkt att jag ska kunna definiera min mentorsfilosofi och ta ställning till de olika frågeställningar som tas upp i kursen.

I samband med Bokmässan 2014 hölls konferensen ”Samtida skolchefer”, som tog avstamp ur den samtid vi lever i, och där berättade bl.a. Rachel Thörnell som är utvecklingschef i Alingsås om deras arbete och vägar till att få en lärande organisation och hur man kan skapa en lärandemiljö med bästa möjliga förutsättningar för att få elever och personal att växa och utvecklas genom möten och samtal. Hon betonar att den goda lärandeorganisationen inte uppstår av sig själv utan den måste struktureras och kompetens tillföras för att få till det goda lärandet.

Med Rachels berättelse i tankarna och med de positiva erfarenheter jag har med mig från Glasbergsskolans långsiktiga satsning på coachande förhållningssätt så tänker jag att den här mentorsutbildningen är onödig. Den litteratur och det arbete som ingår i den här mentorsutbildningen borde istället vara något som sker systematiskt ute i alla skolor i form av kollegiala samtal blandat med vetenskap och beprövade erfarenheter. Skolledarna borde organisera så att detta sker i alla organisationer för att stärka och utveckla dialogen mellan pedagoger och barn/elever så att lusten att lära ökar. Jag tycker också att det borde vara en självklarhet att skolans personal och ledning arbetade utifrån ett styrkebaserat perspektiv där vi genom samtal utforskar och uppskattar barns, elevers, föräldrars, kollegors och ledningens intentioner, förhoppningar och drömmar.

Mentorsutbildning

Förra veckan startade mentorsutbildningen som min kollega Rakel och jag ska gå under hösten. Idag sitter vi på tåget på väg hem från GNU-projektets avslutningskonferens i Roskilde och följer första mötet vid Högskolan Borås via Adobe Connect.

IMG_8653

IMG_8652
IMG_8659