IMG_8909

Bokmässan, fredag 26 sep kl. 10:00 – 10:45

God läsförståelse är vägen till lärande i skolans alla ämnen. Det är också vägen till framgång i studie- och yrkeslivet och en viktig faktor för att kunna vara delaktig i det demokratiska samhällslivet. Ett av skolans kärnuppdrag är att utveckla elevernas läsförståelse. Med sjunkande resultat i läsförståelse är utmaningarna många men vilka är möjligheterna? Tillsammans med forskare och praktiker resonerar Skolverket om detta med utgångspunkt i Läslyftet som startar 2015. Läslyftet har fokus på fortbildning av lärare i läs- och skrivutveckling bland annat genom kollegialt lärande. Medverkande: Gunilla Molloy, docent i svenska med didaktisk inriktning, Barbro Westlund, lektor i läs- och skrivutveckling vid Stockholms universitet, Marianne Magnusson, lärare Stenstorpsskolan i Halmstad, och Eva Dahl, lärare Ekenässkolan, Stenungsund.

ur bokmässans program

Samtalsledare: Erica Jonvallen, undervisningsråd på Skolverket och projektledare för Läslyftet.

Medverkande:
Gunilla Molloy, Barbro Westlund, Marianne Magnusson, Eva Dahl, Erica Jonvallen
Arrangör:
Skolverket

 

Erica Jonvallen, projektledare på Skolverket, inleder panelsamtalet med att berätta om Skolverkets kommande Läs- och skrivlyft som startar 2015. Sedan presenterar hon panelen och hon uttrycker att det känns bra att samtalet vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Satsningens målgrupp är lärare i grundskolan och bygger på kollegialt lärande, liknande mattelyftet

Huvudmannen kommer kunna anmäla skolor/arbetslag inför starten. Just nu arbetar Skolverket mycket för att ta fram stöd riktat till huvudmannen.

Innan Erica Jonvall lämnar över ordet till panelen gör hon en kort sammanfattning över dagsläget i samhället där forskning har visat att läraren är den enskilt största faktorn för att eleverna ska lyckas. Hon säger vidare att kollegialt lärande är ett modeord just nu men ack så viktigt. Generellt behöver lärare arbeta tillsammans för att stärka och utveckla sin profession samt fortlöpande och systematiskt ta del av forskning och samtala om skolans undervisning. Arbetet med läs och skriv är en fråga för alla lärare i hela skolan. Det är nödvändigt att alla lärare har kunskaper om sitt ämnes språk och kan förmedla det till eleverna.

 

Gunilla Malloy berättar om sina erfarenheter från kollegialt lärande. Hon har upplevt studiedagar under 30 år, studiedagar som sällan varit ämneskopplade, som aldrig följdes upp, typ alkohol, mobbning  m.m. När hon började åka runt och föreläsa i Sverige ville hon använda en modell med återkommande seminarium där lärare läser texter och samtalar. Men länge fanns det inget intresse för detta, det var för dyrt. Men 2009 nappade Halmstad och hon träffade Marianne Magnusson.

 

Marianne Magnusson tar vid och berättar att detta var ett samarbete som har spridit ringar på vattnet. Hennes förväntningar var att dessa studiedagar skulle bli något annorlunda men att hon och hennes kollegor inte visste vad det skulle bli bara att det skulle bli återkommande träffar över ett helt läsår. Resultatet blev ett läsår fyllt av samtal, glädje, didaktik och studieteknik. Det var en glädje som smittade av sig på andra kollegor och på barnen. Eleverna gav positiva reaktioner och kollegorna och Marianne såg bl.a. att pojkarna började ta plats i undervisningen.

Ringarna på vattnet håller fortfarande på att sprida sig och utvidgas!

 

Barbro Westlund skrev 2009 boken ”Att undervisa om läsförståelse”. Efteråt började lärare höra av sig till förlaget och fråga hur sätter man igång det här utvecklingsarbetet. Det borde finnas en studiehandledning! Nu finns handledningen säger Barbro men hon trycker starkt på att det finns inget qvick fix. Det är när vi hjälps åt som det börjar hända! Hon skulle gärna vilja använda ordet lärsamhälle istället för kunskapssamhälle.Barbro skickar ut en fråga till publiken:

Varför är ni här, varför tar ni tid till det här? Jo, ni vill lära er mer…

 

Eva Dahl kommer in i samtalet och berättar att för 3 år sedan började hennes skola i Stenungsund arbeta utifrån Barbros bok och handledningen. De var på och ville vara med i utvecklingsarbetet och träffades 1 gång/månad. De fick med sig en uppgift som de gjorde i klassrummet som de sedan tog med tillbaka till nästa möte. De diskuterade vad som gick bra och vilka utmaningar som fanns. De lärde sig i kollegiet och de lärde sig om barnen.

Barbro flikar in att vikten av att lära känna sig själv som läsare att fundera över vad börjar hända i mitt klassrum när jag gör så här…  Seminarium betyder vi växer tillsammans eller plantskola menar Barbro.

 

Vilka utmaningar finns det i det arbete som vi alla har framför oss:

Gunilla Malloy:  Frågar hur många rektorer som sitter i salen och sex händer räcks upp. Hon menar att rektorerna har en viktig uppgift att formera det här arbetet. Viktigt att ni är med och deltar! Gör plats i era kalendarium för att vara med!

Marianne Magnusson: Vi har sett att resultatet har blivit bra! De har ökat och klyftan mellan flickor och pojkars läsning har minskat. Vi är alla olika, olika ämnen – se det gemensamma för att lyfta hela skolan. Entusiasmera, glädje sprider sig, andra blev nyfikna!

Barbro Westlund: Få tid för reflektion. Skolbibliotekarier är viktiga! Att diskussionen inte bara handlar om att läsa – utan också om hur och vad. Vi måste diskutera vilken läsförståelse i förhållande till vilken text – se läsförmågan som ämnesspecifik.

Eva Dahl: Det måste bli ringar på vattnet och hoppas det blir det med lässatsningen från Skolverket.

Erica Jonvallen avslutar samtalet med att puffa för skolverkets folder om läs-och skrivlyftet där utbildningens syfte och mål finns.