IMG_8846

Om facklitteraturens roll i skolan

Bokmässan 2014, Seminarium, torsdag 25 sep kl 10:00 – 10:45

Medverkande: Mats Wänblad, Sassa Buregren, Bengt-Erik Engholm, Barbro Westlund, Anne Brügge

Arrangör: Natur & Kultur och Gläfs

Moderator: Anne Brügge, initiativtagare till Gläfs – Gruppen för läsning av facklitteratur i skolan.

Kan fackboken öka intresset för de olika ämnena i skolan och även intresset för läsning? Ett samtal om facklitteraturens roll i skolan mellan Mats Wänblad, författare av barnböcker, fackböcker och läromedel, illustratören och författaren Sassa Buregren, Bengt-Erik Engholm, författare av lättläst fakta, och Barbro Westlund, lärarutbildare och lektor i läs- och skrivutveckling.

Först berättar Anne Brügge kort om Gläfs (Gruppen för läsning av facklitteratur i skolan) och gör reklam för deras folder som man gärna får beställa på hemsida på www.glafs.se . Gläfs är ett nätverk och ett samarbete mellan lärare, författare, bibliotekarier, forskare m.fl där man hävdar facklitteraturens betydelse och de strävar efter att fackböckerna ska användas i skolan i långt högre grad än nu. IMG_8887

Inför en nästan fullsatt sal pratar panelen om vikten av att öka intresset för fackböckerna i skolan. Målet för Gläfs är att stimulera den nyfikenhet och vetgirighet som finns hos barn och unga med hjälp av välskrivna fackböcker på alla de områden som tänkas kan.

Panelmedlemmarna berättar om egna erfarenheter där de har sett att många barn, om barnen själva får välja,  gärna väljer fackböcker framför skönlitterära böcker. Panelen har också sett att om barnen har ett intresset för något och en förförståelse så är avancerade texter inget hinder. Det skapar snarare fler frågor, kan leda till intressanta samtal och bli en utveckling i barnens ordförståelse.

Barbro Westlund  har kommit ut med en ny bok som heter “Att bedöma elevers läsförståelse”. I sin forskning har hon bl.a. jämfört hur svenska lärare använder “tyst läsning”  i klassrummet med hur de kanadensiska lärarna gör. Den stora skillnaden är att de kanadensiska lärarna ofta kompletterar den tysta läsningen med efterföljande diskussioner vilket vi svenska pedagoger inte verkar göra. Exempelvis kan den kanadensiska läraren be att eleverna, efter att de har läst tyst i 20 minuter, berätta för sin läskompis om vad som har hänt med huvudpersonen i boken under den stund de har läst.

I Sverige har vi ofta en “att läsa” kultur medan Kanada har en “hur läsa” kultur. Hos oss i Sverige har det länge varit viktigt att läsa medan man arbetar mer med hur man läser i Kanada. Men det håller på att ändra sig hos oss och arbetet med läsförståelse och lässtrategier håller på att sprida sig snabbt och vi börjar få ett gemensamt språk menar Barbro Westlund.

Vad finns det då för lässtrategier att läsa en fackbok? Tydligen en inte helt enkel fråga att besvara. Man måste använda olika lässtrategier för olika ämnen. Man behöver fundera över vad är läsförståelse kopplat till vad?

I samtal med barn kan man diskutera vad de tror att författaren vill säga i den här boken. Är allt sant i boken?  Vilka frågor får de när de läser boken? Vad vill de ta reda på mer? Träna förmågorna att granska och vara källkritisk.

Bengt-Erik Engholm berättar hur man har arbetat med “Lässurr” i Kalmar Län. Där arbetar förskolans barn med en bok hela läsåret. Förra året arbetade de med Bengt-Eriks bok om fladdermöss. Barnen fick då återkommande arbeta med boken innehåll under en längre period och verkligen gå på djupet. De läste, skapade bilder, var ute i naturen, gjorde utställningar och till sist fick de träffa författaren och fick med sig var sin bok hem.

Beng-Erik säger att han ofta utgår från sig själv när han skriver böckerna och vill gärna ha en personlig röst  och dramaturgi i boken.

Mats Wänblad berättar om hur han gör när han skriver faktaböcker och ger sedan exempel på hur eleverna själva kan träna på att skriva faktatexter genom att de ska skriva och förklara så att en annan kompis förstår texten. Det är viktigt att eleverna förstår att det finns en avsändare och en mottagare för texten. Ett annat tips som Mats ger, för att eleverna ska träna förmågorna att granska och vara källkritisk, är att be eleverna att skriva en falsk text och försöka övertyga någon annan om att just det stämmer.

Sassa Buregren har skrivit boken “Handbok om demokrati” och hon poängterar vikten av bilder och faktarutor med snygga ramar runt.

Barbro skickar på slutet med en fråga till publiken: Finns det forskningslitteratur om läsförståelse på din skola?

Hon puffar sedan för det kommande Läslyftet och vikten av att alla lärare i alla ämnen har ett ansvar för att öka läsförståelsen hos alla eleverna .

 

http://www.glafs.se

Facebook: Gläfs – Gruppen för läsning av fackböcker i skolan