Pedagogisk dokumentation – Hur, vad och varför?

Varför ska vi använda oss av pedagogisk dokumentation med IT i skolan?
Vad är skillnaden mellan dokumentation och pedagogisk dokumentation?
Pedagogisk dokumentation med eller utan IT – gör det någon skillnad?

Inför höstterminens start har det skett en del personalförändringar på skolan och därför passade det bra att starta det “nya” arbetslagets första stormöte med att göra en nulägesanalys av allas tankar om “Hur, vad och varför pedagogisk dokumentation?” I filmen nedan kan du se arbetslagets samlade tankar om ämnet.


Syftet med att använda sig av pedagogisk dokumentation i skolan, som jag tolkar det utifrån styrdokument och den lästa litteraturen, kan lite förenklat delas upp i fyra delar.

Pedagogisk dokumentation kan användas:
1. för att informera och kommunicera med elev och vårdnadshavare
2. som samtalsunderlag vid utvecklingssamtal så att skola, elev och hemmet kan fatta bra beslut om hur elevens fortsatta lärande kan ske.
3. för att synliggöra elevens förmåga att reflektera kring sitt egna lärande
4. för att utveckla skolan, arbetslaget och vår egen pedagogroll.

Punkt 1.
Varför?
Pedagogisk dokumentation kan användas för att informera och kommunicera med elev och vårdnadshavare. Det framkommer tydligt i skolans nya läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011(Lgr11) sid 7 och 16, under rubriken Skolans värdegrund och uppdrag att skolan ska informera hemmet om mål, innehåll, krav, arbetsformer, elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling:

Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan.

Under rubriken Riktlinjer står det vidare att “Läraren ska samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling, och verksamhet.”

Vad kan då dokumenteras?
Lusten att lära!
Hur eleven lär sig nya saker.
Förmågan att ta ett personligt ansvar.
Förmågan att utöva inflytande och ta ansvar.
Hur eleven tränar på att bli en aktiv, kreativ och problemlösande individ.
Elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling.

Alla dessa saker nämns i inledningen av Lgr11 under Skolans värdegrund och uppdrag och man kan på sidan 7 läsa att “Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära.” Samt ”Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.”

På sidan 9 under Skolans uppdrag står det vidare att ”Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.”

Under rubriken Bedömning och betyg på sidan 18 finns riktlinjen att ”Läraren ska genom utvecklingssamtal och den individuella utvecklingsplanen främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling.”

Hur kan den pedagogiska dokumentationen se ut?
I form av film, bilder, intervjuer och samtal sparade i t.ex Unikum, Fronter, blogg och wikis. Det krävs också att skolan har en tydlig process för elevens individuella utvecklingsplan (IUP) med lokal pedagogisk planering, mål och bedömningsanvisningar samt tid att reflektera och någonstans att samla dokumentationen. På Glasbergssskolan använder vi Unikum som plattform för IUP-processen. Där arbetar vi för att IUP-processen ska bli tydlig för elever och föräldrar. Vi ser också att Unikum är ett verktyg för eleverna att träna på sin förmågan till självvärdering och reflektera över sitt eget lärande.

skolverkets hemsida finns följande bild och text som stödmaterial för IUP-processen med skriftliga omdömen:
(hämtad 4/9 2011 på http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/Grundskoleutbildning/2.716)

En individuell utvecklingsplan ska vara ett stöd för elevens lärande och sociala utveckling. Den ska dels innehålla skriftliga omdömen om elevens kunskapsutveckling, dels en planering av hur skolan ska arbeta för att eleven ska utvecklas så långt som möjligt i riktning mot de nationella målen.

Där bör även framgå vad eleven och vårdnadshavaren kan göra och ansvara för. De skriftliga omdömena ska relatera elevens kunskapsutveckling till den pedagogiska planering som ligger till grund för undervisningen. Av bilden framgår de olika steg som man behöver arbeta med för att kunna skapa en individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen.

Punkt 2.
Varför?
Pedagogisk dokumentation kan användas som samtalsunderlag vid utvecklingssamtal så att skola, elev och hemmet kan fatta bra beslut om hur elevens fortsatta lärande kan ske. För att kunna fatta bra beslut så behöver eleven lära sig hur hon/han lär sig nya saker på bästa sätt. Under rubriken Rättigheter och skyldigheter på sidan 8 i Lgr11 står det att ”Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga.”

På sidan 10 står det följande:

Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap och lärande är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion. Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet.

Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter.

Vad kan då dokumenteras?
Lusten att lära!
Hur eleven lär sig nya saker.
Framsteg av olika slag och hur eleven har övervunnit svårigheter.
Arbete med fakta för att få förståelse och befästa färdigheter och kunskaper.

Hur kan den pedagogiska dokumentationen se ut?
Återigen i film, bilder, intervjuer och samtal sparade i t.ex Unikum, Fronter, blogg och wikis. På skolan har vi bestämt att eleverna ska skriva ett dokument om om sig själva som så småningom ska läggas in under fliken “Om mig” på Unikum. I vårt arbetslag bestämde vi att följande “stora” frågor skulle ingå i arbetsuppgiften:

Vem är du?
Vad har du för intressen?
Hur lär du dig nya saker?
Vad har du för tankar och drömmar?
Vad tycker du att kunskap är?
Varför går du i skolan?

Under fliken “Om mig” finns också ett antal frågor om elevens skolvardag som alla elever på skolan svarar på och som vi diskuterar vid bl.a. utvecklingssamtalen.

Wehner – Godée (2010) skriver på sid 17

att förändringsarbetet handlar om lärarna själva och den verksamhet de är involverade i och målgruppen är de barn och ungdomar de har i sina klasser/grupper. Syftet blir att söka kunskap om barnens sätt att utforska världen och sig själva och deras olika sätt att konstruera och omkonstruera kunskaper. Målet kan vara att få ett underlag för reflektioner och diskussioner med barn, pedagoger och föräldrar. Men det kan också tjäna som underlag i förändringsarbetet som sker mellan aktivitetstillfällena, av tidsstrukturen under dagen, den fysiska miljön, materialet och av de egna strategierna, dvs. att utveckla verksamheten.

Punkt 3.
Varför?
Pedagogisk dokumentation kan användas för att synliggöra elevens förmåga att reflektera kring sitt egna lärande. Under rubriken Rättigheter och skyldigheter på sidan 8 i Lgr11 står det att:

skolan ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.

Vad kan då dokumenteras?

Kreativitet!
Hur eleven tar ansvar.
Viljan att pröva egna idéer.
Förmågan att arbeta självständigt eller tillsammans med andra.
Hur kan den pedagogiska dokumentationen se ut?
Återigen i form av film, bilder, intervjuer, samtal och reflektioner sparade i t.ex Unikum, Fronter, blogg och wikis. Personligen har jag fångats av det som målaren Paul Klee uttryckt enligt Wehner – Godée (2010), sid. 48: ”Jag är inte så dum så att jag tror att jag ska kunna fånga kärnan i processen. Men jag kan inte låta bli att spionera på den.”

Första veckan den här terminen startade eleverna i 3-6:an en bilduppgift som handlar om självporträtt. Slutresultatet ska bli ett självporträtt med en tillhörande reflektion över hela arbetsprocessen som också så småningom ska bifogas i Unikum under fliken “Om mig. Vi ställde upp några av klassens datorer på några bord och spelade in första arbetsmomentet i programmet Photo Booth. Momentet var att snabbt skissa ett självporträtt på 10 minuter på ett A4-papper med blyertspenna utan att titta sig själv i spegeln innan. Efteråt tittade smågrupperna på sin lilla film och dokumenterade det de såg att de hade gjort några minuter innan. Dokumentationsprotokollet liknar det som beskrivs i “Att fånga lärandet” på sid 65 (Wehner – Godée, 2010).

För att få syn på sitt eget lärande skrev eleverna slutligen ner vad som skett under lektionen och beskrev hur de hade upplevt uppgiften med ett par meningar. För Wehner – Godée (2010), sid 48, menar “att om man ser utveckling och lärande ur ett kommunikationsperspektiv är det lika viktigt att observera och dokumentera processen som problemet och produkten.”

Vid nästa bildtillfälle kommer vi arbeta vidare med självporträtt i collageteknik. Tanken är att när eleverna är klara med sina olika porträtt ska vi kunna gå tillbaka och jämföra slutresultatet med den första snabbskissen och tillsammans kunna prata om vad som har hänt på vägen – att förhoppningsvis synliggöra arbetsprocessen och få nya insikter om sig själv och sitt sätt att lära sig nya saker. I läroplanens kursplan för Bild, sidan 22, finns följande kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 som vi har använt i vår LPP för det nuvarande temat Människan och kulturen “ Eleven kan också ge enkla omdömen om arbetsprocessen och kvaliteten i bildarbetet.”
Punkt 4.
Varför?
Pedagogisk dokumentation kan användas för att utveckla skolan, arbetslaget och vår egen pedagogroll.
I Lgr11 står det under Varje skolas utveckling, sid11:
Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället.

Vad kan då dokumenteras?
arbetsmetoder
pedagogrollen
miljöer
Hur kan då den pedagogiska dokumentationen se ut?
Med hjälp av bl.a. film, bilder, intervjuer och samtal i grupp. Ett av huvudbudskapen i den lästa litteraturen är att pedagogisk dokumentation bör användas som ett kollektivt arbetsverktyg, i ett kontinuerligt förändringsarbete i skolan. Ett arbetsverktyg som bygger på ett gemensamt reflektionsarbete. Taguchi (1997) skriver i sin bok Varför Pedagogisk dokumentation? på sidan 12:
att pedagogisk dokumentation inte är en pedagogisk metod eller program utan att det handlar om att ta i bruk ett arbetsverktyg som utvecklats i Reggio Emilia och vars spår – den konkreta dokumentationen – kan ligga till grund för ett kontinuerligt förändrings- eller reformarbete på förskolan. Vad dokumentationsarbetet kan göra är nämligen att fortlöpande ge oss information om var jag/vi står just nu? Vilket förhållningssätt till barnen, till kunskap, till lärande, till kollegor eller till barnens familjer ges uttryck för i dokumentationen? Vad är jag för en pedagog i det här arbetet med barnen? Samtidigt ger dokumentationen oss svar på frågor om vad barn kan, hur barn tänker och hur de lär sig – barns läroprocesser. Alla sådan kunskap innebär att även pedagogen går in i ett lärande – läroprocess.

 Som pedagog kan jag ta pedagogisk dokumentation i bruk för att gå in i en läroprocess som gäller både det egna och barnens arbete – ett arbete som egentligen aldrig blir färdigt. Det finns alltså inget definierat slutmål för förändringsarbetet. I stället handlar den här sortens förändringsarbete om att gå in i ett aktivt omskapande av den egna praktiken med utgångspunkt från i första hand barnen, men även utifrån mig själv som pedagog.

För att få veta var arbetslaget står och få syn på om våra tankar från nulägesanalysen stämmer överens med verkligheten behöver vi tid att fundera över vardagen samt hitta några fokusområden som vi vill titta närmare på och belysa under läsåret. Därför fick alla pedagoger var sin anteckningsbok (loggbok) vid första mötet,  med “stora” frågor att fundera över och skriva i.

Syftet med anteckningsboken är att den ska bidra till att reflektionerna blir en målinriktad och systematiskt genomförd tankeverksamhet. Förhoppningsvis kan den också efterhand, tillsammans med annan genomförd pedagogisk dokumentation, hjälpa till att skapa struktur så att vi i arbetslaget genom reflektionerna kan distansera oss från gamla tankemönster och utveckla nya. Emsheimer, Hansson och Koppfeldt, 2005 skriver i Den svårfångade reflektionen att:

Reflektion skiljer sig från vanligt “tänkande” eller “grubblande” genom att den är påtagligt målinriktad, att den genomförs med någon form av systematik och struktur där syftet är att distansera sig från gamla tankemönster ochutveckla nya samt söka lösningar på frågeställningar.

Arbetslaget beslöt på första mötet att vi ska starta våra kommande stormöten (1 ggr/månad) med en gemensam reflektionsstund i loggboken, då många tycker det är svårt att hitta tid till reflektion under arbetsdagen. Ett förslag var också att man kan schemalägga en liten stund till funderingar varje vecka på sitt schema så att det verkligen blir av. De “stora” frågorna att fundera över är följande:
Hur är din roll som pedagog?
Hur skulle du beskriva ditt förhållningssätt mot barnen/eleverna, föräldrarna och kollegorna?
Vilken barnsyn/elevsyn tycker du råder på Glasbergsskolan?
Vilka signaler/koder sänder Glasbergsskolans miljöer ut?
När sker lärande?
Hur ser lärande ut?
Vad är kunskap?
Hur vet vi vad barn kan?
Hur vet vi vad barn tänker?
Varför går barnen på fritids, förskolan, skolan?

Taguchi (1997)skriver på sid 15 i Varför Pedagogisk dokumentation?

Allt förändringsarbete kräver att att alla parter strävar i samma riktning, även om inte total konsensus måste råda. Pedagogisk dokumentation är ett kollektivt arbetsverktyg som bygger på ett gemensamt reflektionsarbete, barn emellan, pedagoger emellan men även familjen och förskolan emellan. Att ett aktivt reflektionsarbete är nödvändigt för en förändrad pedagogsk praktik har flera forskare studerat (Alexandersson, 1992; Schön, 1983).

I slutet av september ska arbetslaget därför samla ihop fokusområden med hjälp av våra anteckningar från loggböckerna och tillsammans besluta hur vi går vidare och vilka hjälpmedel vi vill använda till den pedagogiska dokumentationen.

Just nu pågår ett intensivt arbete i mitt arbetslaget med hur vi ska organisera eleverna, miljön, tiden och material. I det arbetet tar jag med mig tankarna som Wehner – Godée (2010) tar upp i slutet av boken på sid 112:

Hur tiden, rummet och materialet är organiserat för lärandet är i allra högsta grad traditionsbundet. När lärare börjar göra pedagogiska dokumentationer med hjälp av av olika medier får de problem med tiden, att hinna med att dokumentera och bearbeta materialet. Den som vill fortsätta måste helt enkelt spränga gamla tidsstrukturer och organisera om sitt arbete.

Om vi ska komma över koden som gör att vi kan upptäcka det aktiva, utforskande barnets eget kunskapande, måste vi förbinda oss att lämna ambitionen och tvångstanken att förmedla alt vi själva kan och kommit på. Vi måste förändra tanken på att behandla alla som om de skulle vara lika och rikta in oss på det stoff, material och olika miljöer som kan sätta igång olika aktiviteter och ge nya utmaningar.

REFERENSLISTA:
Emsheimer P., Hansson H., Koppfeldt T. (2005) Den svårfångade reflektionen Lund: Studentlitteratur

Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. (2011)

Taguch H. L. (1997) Varför pedagogisk dokumnetation? Stockholm: Stockholms universitets förlag (f.d. HLS Förlag)

Wehner – Godée C. Att fånga lärandet: Pedagogisk dokumentation med hjälp av olika medier. Stockholm: Liber AB

1 Comment

  1. I ditt inlägg varvar du teorier från litteraturen, dina egna tankar och tar upp praktiska exempel från din verksamhet. Huvuddragen i pedagogisk dokumentation framgår tydligt och du kompletterar texten med beskrivande bilder. Bra jobbat! /Kristofer

Leave a Reply

Your email address will not be published.

*

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>